Tröttare än tröttast

Igår fick jag minsann veta att jag lever!
Efter en heldag i caféet var jag ganska slut..
Fötterna ville knappt bära mej längre.
Hela dagen började med att jobbet ringde mej lagom till jag klev ur duschen.
O undrade om jag kunde komma o jobba om 1½ timme.
Visst sa jag, o väckte barnen, slängde i mej o dem lite frukost.
Sen rusa iväg till dagis / skola.
Eftersom jag kom 30 min senare än man annars gör när man öppnar caféet, så låg jag i ofas redan från början.
Jippi...
Vid middag var jag väl ganska i fas igen, men det sprack igen vid 16.
Då var det ju dags att börja städa, men då var det massa folk, så då hamna jag i ofas igen.
Suck..
Jag kom väl på rätt köl igen framåt stängningsdags, men då upptäckte jag att både Pepsi o Zingo var slut!
Hittade ingen någonstans.
Skrev en liten notis till den som kom dagen efter.
Väl hemma igen ville mina fötter o ben knappt ta mej från bilen o in i huset.
Stoppade fötterna i fotbadet en halvtimme.
Sen gick jag som en gammal tant upp till sängen o somna gott vid 21.30!
PUH! Kan man sammanfatta den dagen!
Puss o kram